SagaJMocklin

Dina ord skär genom själen på mig och lämnar ärr som bränner värre än någon eld någonsin skulle kunna göra.
Hjärtat känns tungt och tårarna bränner gömda bakom ögonlocken.
Kroppen känns bruten och det som är jag bleknar sakta bort. Trött och sliten försöker jag hålla modet uppe och le trots smärtan. Ensam.. så ensam har jag sällan känt mig som jag gör nu, om någonsin tidigare.
Små glädjemoment tar mig genom dagen och stilla hoppas jag i helmlighet att det snart ska vara över, även om jag vet att det är fel. Vill inte känna mig så obetydlig, så lite,så värdelös som jag gör nu.
Jag vet att varje gång du ser på mig anser du dig se på ett misslyckande... någonting värdelöst och obetydligt...
Och kanske är jag misslyckad, värdelös och obetydlig...
Jag älskar dig så mycket att hjärtat blöder!!