SagaJMocklin

Den senaste veckan (eller ja, speciellt den senaste veckan) har jag sovit jätte dåligt. Några timmars sömn per natt som max ... bara för att Haley tycker det är roligt att röja runt nattetid... Sen upp på morgonen i helt djävulska tider ( för mig i alla fall), göra iodning barn för dagis med allt vad det innebär, lämna barn, besöka banken, skatteverket och andra otroligt jobbiga platser,lämna in papper, ha möte på Af, hämta barn på dagis, fixa praktik och 1000 andra saker.. Konstaterade att sömn är så jävla 2007!
Men behöver sömn när det finns power nap.... om jag bara kunde komma ihåg att ta den där jävla powernapen!

Johan och Leah sover sen en timme tillbaka ungefär, uppe sitter jag , fast med sveriges piggaste 8 månaders tjej.. Vägra sova, ingenting hjälper.. Ingen mat, inte att mysa, inte att släcka lamporna, INGENTING! Hon är nästan oförskämt glad och ljudlig.
Jag vill ju så förbannat gärna göra den andra halvan av min familj sällskap i sovrummet med huvudet på min mjuka, underbara kudde... Jag är så jävla trött att ögonen tåras och rinner så mycket att jag knappt kan se skärmen när jag tittar på den. Gäspningarna avlöser varandra kontinueligt och jag vill låsa in min katt i ett ljudisolerat rum.

Varför måste katt jäveln väsnast så mycket bara för att hon löper igen? Jag vill att hon ska vara tyst.... det var så skönt när hon inte löpte på månader! Då ville jag bara klappa henne.. nu vill jag klappa till henne. Självklart kommer jag inte göra det eftersom jag älskar min katt och anser att det är fel att skada djur i onödan. Men nog fan finns det en illvillig liten röst där i bakuhvudet på mig som säger åt mig att trycka ner en ljuddämpare i halsen på henne... Idun... din dumma lilla katt!

Nej nu ska jag fortsätta mina försök att få Haley att hamna på samma våglängd som mig.... SOVA!

puss puss