SagaJMocklin

Mina älskade underbara små barn... När jag låg i sängen igår tänkte jag på inlägget som jag skrev här om dagen... det om den där underbaraste mest fantastiska stunderna, stunden som varje kväll får mig att längta till morgondagen och som varje dag får mig att längta till kvällen. Den stunden är verkligen oslagbar. Bara tanken på att den tiden snart är förbi får hjärtat att riktigt värka...
När jag låg där i sängen igår så slog det mig, hårt, som ett slag i ansiktet med en telefonkatalog (stockholms upplagan).
Jag kommer efter det här aldrig få uppleva det igen.
När barnen är lite större, om bara några månader så det det slut. Då kommer dessa stunder bara vara minnen... men å så underbara minnen. Som tur är så kommer det andra minnesvärda stunder som kommer kännas viktiga. Jag har haft turen att få uppleva TVÅ omgångar av första gången saker.. första leendena, första riktiga tårarna och de första skratten.
Och turligt nog har jag många första kvar att trösta mig med, och barnen kommer alltid vara mina barn... Hur stora dom än blir så kommer dom alltid vara mina små flickor!

Mormor och morfar kommer upp på kaffe senare, när mormor är klar hos sjukgymnasten som sja hjälpa henne få tillbaka styrkan i händerna ordentligt efter benbrotten. Det är roligt att se morfar tillsammans med barnen han är så stor och dom är så små... han ser alltid så lycklig ut när han ser på dem. Och slipper dricka kaffe ensam. ^^
Jag önskar att jag hade nybakat att bjuda på.... men icke. Inte idag....
gen. Inte för att jag har några speciella planer för denna helg. men för att man inte har planer så betydet ju inte det att man inte behöver rena kläder.
Glömde skriva ett jätte grattis till Johans pappa Danne som fyllde år igår, GRATTIS Danne på födelsedagen i efterskott!
Så då var det gjort =)



Nej nu ska jag kila...
Hörs ikväll.
Kramar Saga!

ps. den översta bilden är på Johan och Leah när Leah var superliten och sen undre på mig och Haley Nova Ds.